Byter troligen stad

Äntligen har vi fått lite information ifrån Anna på AC och det jag kan säga idag är att vi troligen byter barnhem och stad. Det är för oroligt i Medellin med domare som inte godkänner utredningar och barnhemmet som är oroliga för att deras utredningar inte är tillräckliga, plus prioriteringsfrågan för familjer som oss som ansöker om ett syskon.

Så Anna har pratat med La Casita de Nicólas om att flytta oss till ett annat barnhem och det verkar inte vara några problem.

Så vårt nya barnhem blir troligen Chiquitines i Cali.

Jag var helt förstörd när jag pratade med Anna för den sista tiden har vi mått jätte dåligt av den hemska väntan och tiden bara går utan någon information.

Men hon lugnade mig och var väldigt positiv att det kommer att lösa sig för oss och förhoppningsvis inom kort. Jag har börjat ställa mig in på att det kanske inte blir någon adoption för oss och hon tyckte inte alls att jag skulle känna så.

Men det är inte så lätt när tiden bara går och man har väntat dubbelt så länge till vad som är normalt.

Men vi har fått lite nya krafter efter peppningen ifrån Anna och hoppet om ett syskon är inte borta än.

På fredag fyller Wilma 5år och jag kan inte förstå att tiden går så fort. Wilma är helt fantastisk när det gäller att vänta på ett syskon. Hon vet om adoptionen och tar upp det då och då med oss och kommer ibland hem med teckningar som hon gjort till sin lillebror/lillasyster.

Vi längtar till den dagen vi kan säga till henne att hon har fått sitt efterlängtade syskon och tänk om det skulle inträffa på hennes 5års dag:)..

Jag måste tacka min adoptionskompis som redan har varit i Colombia och som tog kontakt med mig när väntan var som värst. Vi träffades på en mysig fika och det hjälpte mig mycket att få höra om ert äventyr och få prata av sig med nån som förstår vad det innebär att vänta på sin adoption. Sedan har jag haft turen att få upp kontakten med en tjej som också väntar på sitt barnbesked och tyvärr också fått vänta alldeles för länge. Det hjälper att i denna hemska väntan ha kontakt med nån som är i samma situation som en själv och är jätte trevlig dessutom:)..

Tack till er alla som stöttar oss så fantastiskt fint i våran väntan på barnbesked, det värmer!

Spännande tider

Vi är fortfarande i väntans tider och efter den långa tid börjar man bli väldigt otålig.

Vad vi vet idag är att i Medellin som är staden där vårt barnhem finns så har det blivit svårare för familjer med syskon att adoptera.

Det känns inte kul att veta att det är nån på det colombianska myndigheterna som anser att adoptioner är för barnlösa. Det betyder att även om barnhemmet matchar oss med ett barn så kan denna person fördröja eller kanske tom inte godkänna vår matchning.

Men det positiva är att ACs landansvarige är i Colombia nu för att träffa barnhemmen och myndigheterna och hon skall ta upp vårt ärende på sin resa.

Det bästa är om vi får barnbesked när hon är och besöker vårt barnhem men skulle vi inte få det så får vi troligen mer klarhet i våra möjligheter att få adoptera ett barn från Medellin.

Om det skulle fortfarande strula så får vi börja se om det går att byta stad.

Att byta stad känns jätte tungt och troligen får vi vänta ännu längre då men om det är vår enda chans att adoptera så gör vi självklart det.

Men nu håller vi tummarna att telefonen ringer denna veckan med ett glatt besked.