Dagen D! Dagen vi väntat på i över 4 år! Det är en väldans
massa dagar det. Dagar fyllda av väntan. Dagar fyllda av längtan. Dagar fyllda
med oro över om den här dagen över huvud taget skulle komma. Och nu är den här!
IDAG!
Klockan ringde 06:00.
Robert vaknade av signalen. Wilma och Sara vaknade inte av signalen. Wilma för att hon sov vidare och Sara för att
hon inte sov. Det är inte lätt att sova natten innan Dagen! Frukost, dusch och
påklädnad av finkläder var klart klockan 08:00. 08:15 blev vi hämtade av Maria
Elena och vår chaufför. Morgontrafiken var inte bättre än eftermiddagstrafiken
kunde vi snart bekräfta… Men det var iaf inte riktigt lika varmt. Däremot mer
nervöst!
Väl på plats på
barnhemmet väntade i 4 år till (eller 15 minuter…) innan det var dags att komma
in till föreståndarinnans kontor. Dokumentet som säger att vi är
fosterföräldrar till Axel skrev vi på snabbt och sen var det bara att vänta
igen. Nu i efterhand kom vi på att det var en hel massa folk i rummet när Axel
kom. Men just då hade vi inte en tanke på det. Det var bara AXEL!
Den ganska sammabitna
och ängsliga Axel lämnades över till oss och vi blev lämnade ensamma en stund
för en första nyfiken utforskning av varandra. Axel var nyfiken men på sin
vakt. Han fick en teckning av Wilma som han direkt visade att han tyckte om. Ganska
snart gjorde vi oss redo och gick ut till taxin. Vi visste inte hur han skulle
reagera på att åka bil. Skulle han bli rädd och otröstlig börja gallskrika?
Inte då. Han somnade ganska snabbt i Saras famn och sov under nästan hela vägen
till Hotellet. Hela resan höll han stenhårt i teckningen han fick av Wilma.
Väl på hotellet såg
han lite skrämd ut när personalen på högljudd spanska förklarade hur söt han
var. Vi tog oss snabbt till säkerheten i vårt rum. I lugn och ro började vi
gosa lite med varandra och det tog inte lång stund innan Wilma och Axel började
leka med en boll och det första leendet kom. En stund senare kom det ett skratt
och det tårades i ögonen på de stolta föräldrarna. Nu blev det dags att utforska rummet. Med en
matskål i varje hand gick Axel runt i rummet och tittade och kände på allt
nytt. Det blev mer lek med bollar, matskålar och ramsor. Sen var det dags för
medicinstund. Det gick i alla fall ganska bra…
Första turen till
matsalen var mer spännande än rolig. Hursomhelst fick vi alla fyra i oss hyfsat
med mat och rev inte hela matsalen…
Tillbaka på rummet
var det dags för bad! Hur skulle nu detta gå? Wilma hjälpte till att bada Axel
i badbaljan och när det var dags att gå upp vägrade Axel. Det fick bli att bada
ett tag till… Wilma började bli lite trött på allt Axel-fokus (men har varit
helt fantastisk under hela dagen!). Robert och Wilma gick till poolen en stund
och Wilma simmade som vanligt som en fisk. Robert nöjde sig med att sitta i
solen en stund.
Sovstund. Axel ville inte ligga i spjälsängen utan somnade i
Saras famn. Wilma tog en paus framför bolibompa på SVTplay och Robert la sig i
sängen och skrev de här raderna. Nu vaknade Axel efter en knapp timmas sömn och
nu är det nog dags för bollsport och kramar igen!
Läser de här fina orden med tårar i ögonen! Helt otroligt att ni är i mål nu! Vad fina ni var i era finkläder, så sött! Vilket härligt skrattkort med dig Sara! Detta känns overkligt; då kan jag förstå hur ni måste känna!
SvaraRaderaStora kramar till er! Ser fram emot fler kort!
Vad fint ni beskriver er första dag! En dag när det finns så många tankar och känslor som är svåra att sätta ord på. Dagen när ni kastas in i Axels liv och han i ert. På okänd mark för er alla. Er första dag som fyra! Ett jättestort grattis!!!
SvaraRaderaJag tror jag smäller av - VILKEN GODING ni fått! GRATTIS!!! Gillar bilden på Sara och Wilma när ni väntar, vilka fina leenden. Förväntasfulla ögon.
SvaraRaderaStort stort grattis till en av Colombias vackraste skatter!
Kram från Lisa med tre stycken...
OMG vilken fin kille ni har fått! Å vad han ler mysigt mot sin mamma. Massa grattis till er alla 4! Kram
SvaraRaderaHjälp!!! Vilken liten guldklimp ni fått. Ögonen tåras och det blir svårt att läsa... jag blir verkligen berörd.
SvaraRaderaHar läst ikapp mig och ser att ni har det bra.
Kram
Pernilla
Vilka otroligt fina bilder ni har lagt upp. Vi ser verkligen fram emot fler bilder.
SvaraRaderaVilken tur ni har haft som har fått Colombias sötaste kille!!!
Stort Grattis till er ännu en gång.
OBS Inte konstigt att Axel vägrade släppa storsysters teckning. De är alltid jättefina.
Kram
Mikael och Helena
Hej på er alla FYRA!
SvaraRaderaTänk, nu är ni där så himla roligt! Ni ser så glada och fina ut på bilderna och ni beskriver allt så levande. Vilken dag och nu har ni allt framför er, underbart!
Vi ser fram emot att möta er i sommar, kanske redan i midsommar ..
Kramar från Pia, Tommy och Malin
Vilka dag!! Blir helt varm när jag läser inlägget. Vilken fin pojke ni fått och vilken fin-fin storasyster Wilma är. Tänk, nu har ni äntligen fått varandra!! Stor kram Caroline
SvaraRaderaÅåå...blir alldeles tårögd när jag läser om ett möte med Axel.
SvaraRaderaVilken gobit han är! SÅ SÖT!!!
Grattis till er alla fyra! Kram Anna
Åh vad roligt att se bilder på familjen! Stort GRATTIS till er alla 4:a =) Kram Jessica
SvaraRaderaHej hela familjen!
SvaraRaderaSom många andra läser jag med tårar i ögonen och på kinderna, men bara av glädje såklart. Jätte Grattis till hela familjen!! Han är verkligen en riktig skatt, lika fin som resten av familjen!
Jag vågar knappt logga ut av rädsla för att inte kunna logga in igen....
Ser med spänning fram emot att läsa imorgon igen.
Kramar och Godnatt!
Underbar läsning! Stort grattis till mamma, pappa, storasyster Wilma och lillebror Axel som äntligen fått varandra!
SvaraRaderaHej Sara, Robert Wilma och Axel !
SvaraRaderaDet är så roligt att få följa er resa och ert första möte. Vilken dag det måste ha varit för er allihop - och mycket känslor kan jag tänka. Det känns ända hit och jag blir alldeles rörd och tårögd när jag läser. Vilka fina bilder och va fina ni är tillsammans ! Grattis och många kramar! / Therese
Här gråts det och skrattas det också om vartannat. Tänk att ni äntligen är i mål och tänk att ni fick en sådan vacker son och lillebror.
SvaraRaderaDet är inte utan att man kan ana en hel massa bus i de där fina ögonen. Förstår at tvåbarnsföräldrarna har händerna fulla.
Stor kram till hela familjen
Vilken lycka!
SvaraRaderaTänk att ni nu äntligen är fyra i familjen.
Stort stort grattis till er fina lille pojk.
Massa kramar