Resdagen

7:e maj 2012 - Roberts inlägg om resan till Cali
 Väckarklockan ringer 04:00 och vi hade varit uppe till midnatt för att få allt klart inför den stora resan så det var inga pigga människor som gav sig iväg mot Landvetter. Wilma somnade utan problem 19:00 dagen innan! Helt perfekt tänkte vi. I tio minuter. Sen vaknade Wilma och somnade inte igen förrän runt halv tio. Ingen utvilad Wilma alltså. Det bådade inte gott inför en lååååång resdag.

 Kent kom och hämtade oss 04:30 för transport till flygplatsen. 3 stora resväskor, 1 stor backpack och 3 halvstora handbagage packades in i bilen tillsammans med 3 trötta men förväntningsfulla Peterssons.

 Väl på flygplatsen strulade incheckningen eftersom Axel stod med på biljetten. Men det löste sig och snart kunde vi äta en lätt frukost innan klockan blev 06:50 och planet mot Paris lyfte med oss ombord.

 Piloten satte ner oss snyggt i Paris och efter en busstur från terminal G till Terminal F handlade vi lite choklad och gjorde oss redo för 11 timmars flygning till Bogota. Om någon undrar hur många gånger man hinner fråga  ”Är vi framme snart?” på elva timmar så får ni fråga någon annan, jag tappade räkningen… Men med tidsfördriv som filmer, spel, två måltider, två glassar och lite pysslande så kunde vi tillslut landa i Bogota.

 Herr pilot var dock en långsam kille så vi blev försenade till Bogota och var lite stressade när vi landade. Kön till passkontrollen såg både lång och långsam ut och det var med en suck av lättnad vi blev hänvisade till en kort specialkö för handikappade och barnfamiljer! Det var en annan sorts suck när Wilma visade sig behöva en toalett NU! precis när vi var framme… Det blev att skicka iväg Wilma och Sara och vänta lite världsvant mitt i kön. Nåja, det gick i alla fall bra.

 Dags att hämta ut väskorna! Vi lyckades på något sätt få en väskvagn. Problemet var bara att det hängde med en Colombiansk gubbe som körde vagnen och lyfte väskorna och vi hade inga Pesos att betala honom med… Eftersom vi inte visste hur långt det var mellan terminalerna och vi hade ca 100kg packning så behöll vi gubben i alla fall. Lite onödigt eftersom det visade sig att man checkade in väskorna 20 meter längre bort… Minsta sedeln vi ägde var $10 så gubben var väldigt glad när vi lämnade honom…

 En bussresa senare var vi vid rätt terminal och kunde varva ner med varm sockerkaka och vatten. Svensk tid var nu 23:00 och vi hade varit vakna sedan 04:00. Wilma kämpade på och trots en lång resdag och långt efter läggdags var hon både vaken och glad! När vi lyckats komma ombord efter att ha klurat ut att Gate P04 var Gate T3. Wilma ville vara vaken när vi lyfte och kämpade för att hålla sig vaken. 10 sekunder innan vi lyfte somnade hon och var omöjlig att väcka…

 Flygningen gick bra i en splitter ny Airbus A320 med grymma mediasystem i alla säten. När vi landat gick allt som på räls och snart vandrade vi ut i den varma kvällsluften i Cali med all vår packning. Vi spanade efter en person med en Petersson-skylt men hittade ingen. Vi såg nog lite vilsna ut när vi försökte ringa vår guide. Det kom i alla fall fram en snubbe och hjälpte oss. Vi ringde till guiden och fick reda på att hon var tillbaka Mañana… Men då dök en tjej från Hotellet upp! Hon hade blivit försenad och bad om ursäkt. Vi tryckte in oss i hennes lilla bil med all packning och började en vådlig färd mot Hotell Stein. Trafiken slån den Thailänska med 300%... Men vi överlevde! Väl på hotellet fixade de fram varma mackor till vårt rum och bara några minuter senare sov vi gott efter 24 timmars resande…