Dag 29, måndag
4:e juni
4:e juni
Tidig väckning och iväg med hela familjen tillsammans med
guide och advokat för att fixa Axels Colombianska pass. Taxiresan dit gick bra
förutom att vi inte kunde betala för den eftersom doktorn fick våra sista
kontanter kvällen innan. Det löste sig och sen var det dags att se hur en colombiansk
myndighet fungerar. Trängsel, springande med blanketter och passkopior mellan
olika små luckor och en del väntande. Sedan fotografering och vips hade vi
Axels pass i våra händer. Axel blev riktigt stilig på kortet och bulan syns
knappt.
Tillbaka på hotellet
fixade vi flygbiljetter till Bogota. Nu blev det bråttom! Alla väskor måste
packas på mycket kort tid samtidigt som Axel inte riktigt var sig själv. Han
vägrade sova trots att han var trött och det visade sig att han hade feber.
Väldigt sena fick vi stängt sista väskan och sprang ut till bilen. I bilen blev
Axel snabbt sämre och en koll med termometern visade över 40 grader. Det blev
att vända bilen och snabbt ta sig tillbaka i den hemska trafiken till hotellet.
Enrique fixade på nolltid ett nytt rum och såg till att det bars fram badbalja
och fixade ett bad till Axel. Vi fick ner febern och tillbringade dagen på
rummet där vi tog hand om Axel och hans feber som gick upp och ner. Doktorn kom
och tittade till honom och mot kvällen var mådde han mycket bättre.
Dag 30, tisdag
5:e juni
5:e juni
Axel var vaken större delen av natten men febern var bättre.
Vi bestämde oss för att ta oss till Bogota och trötta men lättade blev vi
avlämnade av Enrique på flygplatsen och flög till Colombias huvudstad Bogota.
Väl där blev vi upphämtade av två bilar. En för oss och en för all vår packning…
Chauffören körde oss
till ICFB (Instituto Colombiano de Bienestar Familiar) för lite pappersarbete. Sen
blev vi körda till hotell Halifax och redan innan vi hunnit ur bilen hörde vi
någon ropa ”WILMA!”. Det var Wilmas lekkompis som vi träffade på San Andres.
Han visade Wilma runt på lekplatsen och resten av hotellet. Sedan gick vi och
Örebrofamiljen till McDonalds som ligger några kvarter bort. Eftersom vi inte
ätit lunch var vi riktigt hungriga. Tyvärr kom Axels feber tillbaka så vi
styrde tillbaka mot hotellet. Då visade det sig att klockan redan var 18:00 och
30 minuter till middag. Vi hoppade middagen och installerade oss på rummet
istället. Axel fick ett bad och nu sover han gott. Wilma vill inte riktigt somna,
men snart sussar nog även hon. Robert och Sara tar ett glas vin och varvar ner
efter ett par intensiva dagar. Det dröjer nog inte länge till innan även vi
sover.
Imorgon bär det av
till Svenska ambassaden för att börja arbetet med att få ett svenskat pass.
Tyvärr brukar det strula eftersom ambassaden skall skicka information till
skatteverket i Sverige som i sin tur skall skicka information tillbaka till
ambassaden innan de kan ordna passet. Vi hr lite panik just nu eftersom det
imorgon är röd dag i Sverige och på måndag är det röd dag här i Colombia. Våra
biljetter hem är bokade till på tisdag så det kommer bli att ligga på de olika
myndigheterna för att hinna med planet hem!
Lite blandade bilder som avslutning;
Och en söt liten helikopter...
Håller tummarna för att allt går snabbt med passet! Ha några fina dagar i Bogotá så länge och säg till om ni vill ha utflyktstips :-)
SvaraRaderaHåller tummarna jag med för att allt flyter på så att ni hinner med planet! Kram Jessica
SvaraRaderaSå skönt att han blev bättre så ni kom er iväg. Ser att Wilma bodde i samma rum som Kevin då han blev storebror första gången. :-D Han var lika nöjd som henne.
SvaraRaderaHoppas ambassaden kan göra sitt yttersta och maila _direkt_ för att få samordningsnumret.
Ha några goa dagar i Bogotá! Jag tror att Wilma hade uppskattat att besöka Divercity (tror jag det hette, har inte varit där). Det är ett stooort ställe där barnen får prova på att jobba och tjäna "pengar". Låter trist men jag vet inte hur jag ska förklara, har ju inte varit där... ;-) Väl värt ett besök säger de som vet. Parque Jaime Duque, kombinerat djur- och nöjesfält är också kul, en bit i bil utanför Bogotá dock.
Kram
Kram
Skönt att Axel är bättre. Håller tummarna för att det går smidigt med passet. Kram Pernilla
SvaraRaderaHej på er,
SvaraRaderaTänk att ni snart är hemma! Och tänk så naturligt ni känns som en familj nu, härligt!
Välkommen hem, ser fram emot att träffa er.
Kram på er, Pia, Tommy och Malin
Här går det undan! Nu är ni i Bogota.
SvaraRaderaSkönt att allt löste sig smidigt med födelsecertifikatet.
Av middagsbilden att dömma ser det inte ut att vara så många familjer på Stein just nu. När vi var där juni-juli 2009 var det massor av familjer och kaos i matsalen när alla skulle äta, middagen fick serveras i omgångar för alla fick inte plats samtidigt.
Måste bara rekommendera er att besöka Monserrate, underbar utsikt över Bogota, glöm inte heller bort Maku, souveniraffären i flera våningar.
KRAM Anna